nattviolen

Känslan ligger vilande, så jag lyfter fötterna och låter dem i snabb takt ta mig fram genom snöglopp och kyla. Det fuktiga, kalla letar sig in, kryper in , smiter in. Grått, grått, grått. Kaffedoften letar sig ut, och väcker vädrande näsvingar till liv. Stegen bestämmer sig snabbt för att ta sig in och kaffedoften har nu lindat sig runt mig, jag kan inte vänta, blir otålig, mjölkskum på överläppen, munnen full av smak. Det sticker till i näsan, skinkan, byter den mot ost, som jag sätter tänderna i. Hungrig: Härligt.