nattviolen

Så är det åter juni månad och koltrasten har nu förgyllt med sin sång i många veckor. Det är söndag och det är brytningstid, tempot förändras, vi går från plikt till lust och från grått till grönt. Förstår ni mig? Kanske inte. Jag tänker att vi går från fasta tider och inrutad vardag till ledighet och tid att bara vara. Vi har en lång sommar som just börjat, och jag planerar allt som ska göras under ledigheten, men hejdar mig och vet att sommaren blir vad den bli, dvs den blir det som jag behöver om jag släpper alla planer och flyter ett tag, släpper kontrollen. Men så tänker jag att det vore ändå mysigt att hinna med: ett besök på Mårbacka, ett teaterbesök i Berättarladan och Västanå teaters uppsättning av En Midsommarnattsdröm, ett beök på Rackstadmuséet, ett besök på Heidruns bok och bildcafé, ett besök på Lars Lerin museet i Munkfors, Laxholmen, ett besök på The Alma Löv museum i Östra Ämtervik... Och så alla vänner som vore så roligt om de kom förbi torpet och stannade över, och så alla dagar jag vill ha vid Rottnen med barnen och mannen och bara bada och bara vara, och så måla om i något rum och renovera det där skåpet som jag vill göra om till en bokhylla, och så böckerna som jag vill läsa, och så alla nya maträtter som jag vill laga och baka med barnen... Surdegsbröd, och så passa på en massa andra saker som jag aldrig hinner annars. Ja, kanske blir en del av allt detta av eller kanske inte, vilket lyxproblem - möjligheterna är så många, det kunde vara tvärtom, det kunde vara så att jag aldrig fick uppleva att gå från grått till grönt, att jag ständigt levde i en grå vardag som handlar om att fixa det basala. Så lyckligt lottad. Så tacksam. Och förväntansfull!