hon plockade ord
Vad var hon
ett litet barn med gamla minnen
kanske en sol.
Hon plockade inte svamp
hon plockade ord
la dem på rad och
lyssnade
hon satte punkt
tog en paus och
började om
Under vingarna låg
orden på rad
ljuset mattades
när livets egenhet
lät sig skrivas
med svarta tecken
i diktens rum
rörde hon sig
såg en egen
Hon bodde på lånad tid
intill den pumpande, kämpande floden
men i dina ögon fanns inget slut,
i din hand bodde ålderdomen,
på läppar lekte
skrattet
en plats
där flyttade hon in
Om du hade vetat
vad som fanns innanför muren
skulle du förseglat porten
kraftigare
rädd att falla
förlorade hon dig
liten i tilliten
Vinden smet in genom dörren
skvallrade om avsked
Kommentarer
Trackback